Hej då!!

Nu slutar jag blogga på blogg.se
Min nya blogginlägg kommer vara http://schlagergirl.blogspot.com/

Vi ses där!

Vänskap

Tänke skriva ett inlägg om vänskap.
Det är något utav det viktigaste som finns här i livet. Ju fler vänner man förlorar, ju tydligare blir det.
Man säger ju att vänner stannar till skillnad från pojk och flickvänner... men det är ju dessvärre inte alltid sant.

Dem senaste dagarna har jag tyvärr haft anledning att sitta och fundera över dem vänner jag inte längre har kvar.
Det har ju blivit en del under åren.

En del har försvunnit för att man har växt ifrån varandra, man har glidit isär... det är ju tråkigt...
En del har man skillts som ovänner ifrån... det är ju ännu tråkigare..
Två av mina riktigt bra vänner har dött... det är outhärdligt

Men sen finns det vänner som försvinner på konstiga sätt..
Som säger upp kontakten med än utan att vara arg på än. Det har inte varit något bråk, inte brist på tid, inte flytat ifrån stan utan bara en stilla önskan "hör inte av dig nåt mer".

"Varför inte"
"Gör det bara inte"

Hmm... hur hanterar man det?
Man slutar givetvis höra av sig. Precis som man har full rätt att göra slut med ens partner har man ju rimmligtvis rätt att dumpa en polare... men det är hårt att ta. Speciellt om det är en vän man verkligen tycker om, en vän man till och med älskar... det finns ju ett par sånna.

Sen sitter man och tänker på alla minnen, man gråter, man blir arg och sen blir man riktigt tacksam över att det finns dem som fortfarande står vid ens sida.

Vad skulle jag göra om Robert försvann, eller Abbe, eller Angelica??
Jag hade DÖTT!

Känner mig i och för sig lite död just nu ändå... men jag antar att det går över. Försöker intala mig själv att allt sker utav en orsak, även när vi själva inte förstår. Försöker intala mig själv att en vän som man förlorat kommer komma tillbaka om det är meningen... men fan va ont det gör!

Är det någon av er som läser det här som vet hur man kommer över en vän?

Kärlekens makt...

Imorse vaknade jag väldigt tidigt, typ halv sex. Bara det gjorde ju att den här dagen är lite udda.
Tog inte lång tid efter det att jag vaknat innan Mio smsade mig. Berättade att han saknar mig, att han älskar mig. Sa så många utav dem saker jag har velat höra så länge.
Ringde upp honom, fick höra hans röst säga samma saker. "Jag saknar dig så jävla mycket älskling, vi klarar det här! Jag älskar dig mest!" sa han... det var helt underbart att höra!
Känner mig fortfarande helt överlycklig.

Men visst är det sjukt, hur kärlek kan påverka oss? Tänk så mycket man är beredd att stå ut med på grund av kärlek. Men det är samtidigt det vackraste som finns.  Oförståligt, vackert, smärtsamt och underbart....

Du och jag älskling..
för vi är bäst!!
:D

Vi måste prata om Palestina...

61 år har gått nu sen Israel kom till Palestina och fördrev människor från sina hem, mördade oskyldiga och bosatte sig på ockuperad mark. 61 år har gått och våld och terror används fortfarande dagligen mot det palestinska folket.

Jag har följt konflikten sen jag var mycket liten. Jag har alltid hoppas på att få se en gradvis förbättring som till slut skulle leda till Palestinas frihet. Israel är desvärre mer aggresiva idag än för 20 år sen.

Bosättare trakaserar fortfarande civila och Israel har byggt en mur genom landet som försvårar livet för fruktansvärt många människor.

Ändå är det dem stenkastande barnen på västbanken som man väljer att kalla terroriseter.

Det här året började med att 1300 personer dog i Gaza till följd av Israels massaker.
Fortfanade har israel inte ställts inför internartionell domstol.

Fortfarande finns det människor som hävdar att Israel försvarar sig mot självmordsbombare.
Små barn dör och Israel kallar det försvar. Och omvärlden står brevid och nickar.

Det kanske inte är Palestina vi måste prata om trotts allt, det kanske är så att vi måste påminna oss själv om att det en gång fanns något som hette rättvisa och medmänsklighet. Om vi minns det kanske Palestinas frihet och upprätttelse kommer av sig själv.

Det är inte muslimerna eller araberna ni ska vara rädda för...
Dem ni ska vara rädda för är dem som kan ge ett helt folk utegångsförbud, mörda barn, stänga in människor bakom en stor mur, bomba sönder städer, bosätta sig på ockuperad mark och kalla det försvar utan att internartionella protester haglar...

Israel är mellanösterns mest framgångsrika terrorister genom tiderna.

Din kropp är underbar!

Oavsett vem du är, hur du ser ut eller hur du väljer att se på din kropp och ditt utseende, tro mig din kropp är
underbar.
Det är det häftigaste verktyg som du någonsin kommer att ha. Tänk allt den låter dig uppleva, allt du kan använda
den till.
Men du gillar den inte ändå, och varför? Jo för att media har bestämmt att en  kropp inte "ska" se ut som din gör.
Näsan kanske ska vara lite mindre, trotts att din näsa ger syre och låter dig uppleva dofter.
Dina ögon kanske skulle haft en annan färg, trotts att dina ögon låter dig se världen.
Dina öron kanske skulle vara mindre utstickande, trotts att du tydligt och klart hör din favoritmusik spelas
i hörlurarna.

Sen kan vi ju börja snacka om hur din midja ska se ut också, och dina lår.

Och det absolut värsta med allt det här är att du gick på det. Du blev lurad, precis som jag. Precis som så
många andra människor. Lurade av ett ideal som vi inte ska stämma in på, för vi ska se ut som vi gör.

Vi ser ner på oss själva allderles för mycket. Det finns så mycket som vi så gärna skulle vilja "rätta till"
trotts att det inte finns några fel.

Se dig själv i spegeln, och se alla möjligheter din kropp ger dig.
I varje människa finns skönhet, alla ögon kan förföra. Alla röster kan låta som musik.

När ska vi sluta vara så fruktansvärt elaka mot oss själva?

När ska mobbningen av oss själva ta slut?

Uppskatta din kropp varje gång du använder den, när du dansa, när du springer, när du har sex, när du förflyttar
dig från en plats till en annan.

Jag vet att det inte är lätt, men snälla försök. Jag försöker...
Jag vet att det jag skriver stämmer och det vet nog du också. Jag måste bara lära mig uppskatta mig själv mer.

Jag säger inte att du inte ska byta frisyr eller sminka dig, om du trivs med det gör det. Men låt bara inte ditt
självförtroende hänga på det.

Lär dig se ditt värde.

Livet är konstigt!

Vi lever i ungefär 80 år... om vi har tur. Under dessa 80 år kommer vi hinna möta otroligt många människor, vi kommer skratta och gråta otaliga gånger. Vi kommer komma till insikter som kommer att omprövas.
Vi kommer få vänner.
Förlora vänner.
Skaffa nya.

Vi kommer lära känna ett fåtal människor på djupet..
Sen kommer man till insikt att den man umgås mest med (alltså än själv) inte är en av dem man känner så väl som man önskade.

Eller, jag är ju själv inte fyllda 22 år men det stämmer hittils och jag har en känsla av att det kommer fortsätta stämma.
Jag upphör aldrig förvåna mig själv. Ibland sitter jag och försöker lista ut varför jag reagerar så stakt på visa saker.
Jag sitter och diskuterar med mig själv, frågar ut mig själv. Ibland blir jag riktigt osams med mig själv.

Den 14 Juli i år fyller jag 22 år. Då har jag umgåtts med mig själv 24 timmar om dygnet 7 dagar i veckan i 22 år.
(Alla som ogillar att umgås med mig bör känna empati!!)
Borde jag inte förstå mig på Carolina vid det här laget?

Det finns en charm med att inte veta allt om sig själv, ibland blir jag positivt överraskad.

Ägnar vi för lite tid till att faktiskt lyssna på oss själva?
Kanske skulle vi bli bättre på att lära känna våra riktiga jag om vi inte var så fördömmande mot oss själva...

Nu kom jag på en sak... jag vet inte ens riktigt varför jag skriver det här inlägget...
Men jag har en känsla av att jag kommer publisera det ändå...

Om ni förstår vad jag vill få fram berätta gärna i en komentar tack! :)

Min blogg är ful

Jag har kommit på en sak... min blogg är ful.
Jag har kommit på en annan sak också... jag vill inte att min blogg ska vara ful...
Det jag däremot inte har kommit på än är hur man gör en snygg blogg. Det stör mig!
Jag tycker inte om saker som stör mig... utom Abbe då...

Hur som helst, någon som läser det här och vet hur man fixar sin blogg så att den blir snygg får gärna vara så gullig och ge mig en designa-din-blogg lektion.

Jag brukar inte vara speciellt fåfäng, speciellt inte med bloggar. Men jag har kommit på att om man har en snyg blogg så läser folk den i större utsträkning. Och jag vill ha läsare... annars hade jag ju inte skrivit.

Så för att folk ska slippa läsa alla patetiska bloggar som handlar om vad folk köper för skor och liknande så ska jag få folk att läsa min blogg... för jag har aldrig råd att köpa skor.

Tack på förhand....



Till alla er....

Det kommer svåra stunder i varje människas liv... stunder då känslorna tar överhand och man vet varken ut eller in. Men det finns en sak man inte får glömma, speciellt inte i dem stunderna och det är vilka människor man har vid sin sida. Ni vet dem där som när det väl kommer till kritan alltid ställer upp, dem amn älskar.... dem som betyder allt.

Jag är inne i en väldigt känslosam tid i mitt liv just nu. Mycket lycka, mycket kärlek, mycket rädsla, mycket ilska och mycket nedstämdhet.

Jag vill skriva ett inlägg ett er... ni som betyder allt.... givetvis utan inbördes ordning!!!

Mio
Min älskade pojkvän... mitt livs största kärlek. Jag vet att jag kan vara väldigt jobbig ibland, att jag kan säga saker som jag sen ångrar... sådär i stundens hetta... Men jag vill att du ska veta att jag älskar dig mer än någonting annat på den här jorden.  Du är min lycka, du är mitt allt. Jag älskar att se dig glad, jag älskar ljudet av ditt skratt och jag älskar att titta på Kyle XY med dig hemma hos din mamma. Din famn är den tryggaste platsen på jorden för mig. Dina hjärtslag och dina andetag när du ligger och sover vid min sida är det mest harmoniska jag har upplevet. Jag är för alltid din!

Mamma
Du är den starkaste och mest beundrans värda människa jag någonsin har träffat. Vi ses inte varje dag men jag hoppas att du vet att du alltid finns i mina tankar. Allt stöd du ger mig, all kärlek jag får från dig... inga ord i världen kan beskriva hur mycket det betyder för mig. Det svåra med att vara en dotter är att jag inte vet hur jag ska visa all den uppskattning jag har. Jag är så tacksam att få ha dig i mitt liv. Att just du blev min mamma. Allt som har hänt i våra liv, allt vi har upplevt och gått igenom... du och jag... Jag älskar dig!

Robert
Min söta underbara Robert! Min lilla ängel! Du har varit min bästa vän i många år nu. Tänk vilka fina stunder vi haft tillsammans. Vad hade jag gjort utan dig? DÖTT!! Tack för att du alltid har stått kvar och aldrig svikit! När jag tänker på dig och vad du betyder för mig blir jag tårögd! Tänk om alla kunde ha en vän som du... det skulle inte finnas mycket lidande kvar i världen. Jag hoppas att jag alltid får ha dig kvar i mitt liv och visa dig hur mycket jag älskar dig!

Abbe
Well... det här känns jobbigt. Helt plötsligt blev det här inlägget ett erkännande. Du och jag har en relation som är uppbyggd på mobbning. And I love it! Fast nu mer är det mobbning plus vattenpipa... hehe... Jag vet att du inte tycker om när jag är snäll mot dig... du blir generad... det är kul.. men det är inte därför jag har med dig i det här inlägget. Vi lärde känna varndra på Jakan och hade väldigt roligt på rasterna.. det jag inte viste då var att du skulle bli som en storebror och en bästa vän för mig. Jag älskar dig oerhört mycket... och det här tror jag inte att jag någonsin kommer säga igen. Tack för alla nätter du har träffat mig när jag mått dåligt, tack för alla vattenpipor, tack för alla skratt. I hope you know that I'll do anything for you!

Angelica
Är du en ängel eller är du? En av de sötaste människor som finns. Har du någon dålig sida överhuvudtaget?? Jag tror inte det! Jag blir helt varm i hjärtat när jag tänker på dig. Du gör mig alltid så glad. Ingenting är svårt att prata med dig om. Alla kvälla hemma hos dig och din UNDERBARA familj (<3) det betyder jätte mycket för mig. Du är en av anledningarna att jag komer upp på morgonen och går till skolan även dem dagar jag verkligen inte orkar. Jag vet inte vilka ord jag ska använda för att berätta hur mycket jag älskar dig... men jag hoppas att du redan vet hjärtat!!

Jennifer
Det tog inte lång tid att fastna för dig. Första intrycket jag fick av dig var att du är HET... *I'm a bad person* När jag väl började prata med dig och umgås med dig upptäkte jag att du dessutom är en väldigt interligen och djup människa med en riktigt vacker själ. Du har ett temprament som är väldigt.... väldigt... ja du har ett väldigt temprament helt enkelt... men du får kasta hur många äpplen på mig som helts för du är en sån underbar människa att det är värt vad som helt (inga vattenmolen dock! ;) Vi har inte känt varandra speciellt länge men du har verkligen tagit en speciell plats i mitt hjärta. Du är en väldigt unik och fin person som jag värdesätter högt. Jag tror inte att jag har berättat det för dig förut...


NI ÄR MINA ÄNGLAR. TACK FÖR ATT NI STÅR UT MED MIG! JAG ÄLSKAR ER ALLA!

vilka bokstäver börjar ditt alfabet med?

Du vet alla dem där sakerna som är omöjliga. Allt det där du aldrig kommer klara av.... alla dem där hindrerna du aldrig kommer komma över.... jag har en sak att berätta om dem.... dem finns inte.
Du kan göra allt det där du har underskattat dig själv för mycket för att tro att du skulle klara av.
Det ända hindret som gör saker omöjliga för dig är din tro på att det är omöjligt...
Omöjligt, tänk om du aldrig hade lärt dig det ordet, tänk om du inte visste vad det var...  hur skulle du då se på dina hinder i livet? Hur skulle du då se på dina misslyckanden?
Du skulle se dem som möjligheter.
En flicka som är blind, döv och stum, vad kan hon klarar av i livet? Det ända rätta svaret är ALLT!
Även hon kan efter 40 års studerande ta examen, även hon kan lära sig att varje fall är ett tillfälle att resa sih upp igen och inget annat.
Tvekar du?
Se filmen BLACK, det är mer än bara en film, det är en insikt. En insikt som gör människor fria. Jag har aldrig känt så mycket hopp om min framtid som jag gör nu... jag vill att du som läser det här inlägget ska få känna samma sak.
Svårigheter finns...
Smärta finns....
Men jag vill att du raderar ordet omöjligt ur ditt vokabulär.

Tack Abbe... nu vet jag.

Utbildning

Nu är det dags att prata om någonting som oroar mig väldigt, väldigt mycket. Som vi alla vet är det lätt att bli skoltrött under högstadie och gymnasie åren. Jag kommer ihåg uhr skoltrött jag var. Ungdommar skolkar och fuskar på prov och liknande för att dem helt enkelt inte orkar bry sig längre. Det här är självklart ett jätte stort problem, men jag tycker att det är större än vad folk verkar tro.

En viktigt grund till en fungerande demokrati är att folket har utbildning och är upplysta om saker och ting. Oavsett vilken diktaur stat du väljer att granska så är det tydligt att människor blr förd bakom ljuset med utebliben information, ensidig propaganda och vetskapen om att man inte får ifrågasätta och vara kritisk.

Men vi lever ju inte i en diktatur, vi lever ju i en demokrati, eller hur? Och vi har skolplikt fram till nionde klass och vi förväntas gå gymnasiet... så varför är jag orolig?

Ungdomar idag uppmuntras inte till att utbilda sig, de tvingas. Skolpolitiken idag är utformad för att göra skolan strängare istället för mer anpassad till sina ever. Man väljer att inte utforma skolpolitiken till någonting som ska peppa upp och motivera. Vi måste få unga människor att se det verkliga värdet i utbildning.

Nu vill jag vända mig till dig som pluggar för at du måste och inte för att du vill. Jag vill vända mig till dig som är trött på allt vad skola heter och bara önskar att du kunde få ta dina betyg och gå ut i arbetslivet. Jag vill vända mig till dig som tycker att det är klart mycket roligare att festa än att plugga.
Du har hrt att du måste skaffa dig en utbildning för att få ett jobb, eller hur? Ju högre betyg du har ju fler jobbmöjligheter finnns det.... det stämmer, men det är inte den huvudsakliga anledningen till att du ska plugga. Om du vill bli en medborgare som blir syrd av samhället, skolka på. Om du vill bli en medborgare som är med och styr samhället (inte nödvändigtvis genom att bli politiker) så ta dina studier på allvar.
Lita inte på vad media säger til dig. Dem vill att du ska tycka och tänka på det sätt som är bekvämast för staten. Lita inte på vad våra eller andra länders politiker säger, dem vill bara få allt att låta bra. Och tro inte att någonting är sanning eller att någonting är lögn, ta reda på det! Du måste tänka kritiskt, men alla vill iinte ha ett folk som tänker kritiskt. Men snälla, sluta aldrig kritisera, sluta aldrig fråga!

Nu när ni har det här i huvudet... känns det lite ännus mer skrämmande att alliansen har bestämt sig för att komvux inte är en bra ide längre? Jag underar var det resonemanget grundas i????


tack för ordet!

Så mycket känslor

Sitter här och tänker på allt och ingenting samtidigt. Ibland kommer ens liv som en stor våg och sköljer över än utan förvarning. På gott och ont.. Man minns tider i livet som värmer och stunder som får än att frysa till is.

Jag vet att det inte är meningen att livet ska vara enkelt, det funkar inte så. Faktum är att det mest intressanta människor jag har träffat i mitt liv här fått lära sig en sak i livet som de aldrig kommer glöma... det är svårt att leva.... men det är värt det.

Jag har funderat på vad jag vill göra med den här bloggen, varför jag överhuvdtaget har den och om det någonsin kommer tillföra någon någonting. Jag har funderat på att bara använda den till att samhälls blogga... visa på saker i världen och vårt samhälle jag tycker är fel, som när jag skrev inlägget om skönhets ideal och kvällspressen. Men jag är ju också en del av den här världen och det här samhället, och det jag är redo att berätta om mig själv och om det som har hänt i mitt liv speglar ju vad världen har gjort med en av alla oss, eller hur? Några kanske känner igen sig och andra kanske lär sig något nytt om hur andras liv ser ut..

Jag vet inte... vi får se hur det vlir... hope that something good will com out of it...

take care



Nån mer än jag som har tröttnat kanske?

Jag har funderat på en del saker... jag har för mycket tid över just nu så jag hinner inte bara fundera, jag hinner störa mig på saker och ting också, mer än vanligt.

För det första vill jag bara säga Fuck Aftonbladet och Fuck Expressen!
Kan alla bara sluta köpa skiten så att dem inte överlever? Vad är det för fel på folk? Deras jävla löpsedlar är ju för det första helt makalösa! Man bli verkligen aldrig förvånad av vad som står. Man kan vakna på morgonen och gissa vad man kommer se på löpet när man går ut... låt mig testa, klockan är nämligen bara 03.21 och jag har inte varit ute ännu idag.

Här är mina alternativ:

*Nån känd idiot är ledsen över att ha blivit dissad eller "mobbad"
*Ett brott ha begåtts
*Nytt larm om nåt som är "farligt"
*Så här bantar du
*Nån känd jävel har blivit dumpad

Och här kommer det värsta med min lilla lista, även om det inte kommer stämma just idag (för jag brukar ha en obotlig otur) så kommer nåt av de här ämnena upp VARJE VECKA!
Är det nån utav mina kära läsare som inte känner igen den här typen av löpsedel alls? I didn't think so!

Borjkotta skiten, det ända dem vill är att du ska vara så pass missnöjd med dig själv så att du köper deras skräp blaskor för att "förbättra dig själv" så att du kan ljuga för dig själv och tro att du har blivit lyckligare.
Ni vi ju själva hur det är varje år... samma sak
"BANTA DIG NER I BIKININ"... Öööhh,, what the fuck is that all about!
Tjejer, en liten nyhet från Carolina nytt här... det finns bikinis i olika storlekar... köp en ny om den gammla inte passar!

Varför ser vi till exempel inte självförtroende som någonting psykiskt... Varför har alla fått för sig att ens självförtroende sitter runt midjan, röven, tuttarna och i håret?
Vill ni höra det suraste av allt?

Till alla er som inte är överviktiga men bantar ändå "bara nåt kilo nu till sommaren"
Till alla er som bara måste ha den där jättefina kläningen som man får sån fin kropp i.
Till alla er som köper Cosmo för att bli "snyggare" med hjälp av deras sjuka tips...

DET KOMMER INTE HJÄLPA!
Oavsett om ni går ner två kilo till sommaren, köper en skitsnygg kläning, den nyaste brunkrämen och ett par dyra klackskor som kommer det alltid saknas någonting.... Självkänsla... Kärleken till dig själv, tillliten till att du duger som du är... oavsett hur du är, oavsett vad du har på dig, oavsett hur mycket du vägen eller vad dina "extra kilon" sitter.

Skit i vad Expressen säger, skit i vad Aftonbladet säger och bränn Cosmo... Dem bryr sig inte om dig så varför ska du bry dig...

Tack för mig!